Livet just nu är som en berg-och dalbana. Hinner knappt säga hurra förrän jag rasat ner på botten igen. Helgen var så sjukt bra med massa energi och bra sömn. Sen kom det onda tillbaka, sömnen försvann och med det humöret. Var hos barnmorskan nu på morgonen och hon nämnde sjukskrivning men jag sa tack men nej tack. Det går liksom inte. Har däremot lyxen att va min egen chef och den chefen tillåter sovstunder dagtid. Ganska ofta.

Idag tänkte jag en absurd tanke: att jag önskar mig energi till att storstäda lägenheten. Och att det skulle va kul. Hahaha.

Men mest önskar jag att få sova inatt. Håll tummarna!