I går fick ni lära känna min tatueringshistoria lite. I dag ska ni få backa tillbaka i tiden på mitt instagram. Och det hänger faktiskt ihop lite eftersom första bilden på instagram var ett svart hjärta, precis som min första tatuering.
Bilden bredvid hjärtat är som jag såg ut då, 2011. Tog inga selfies, tog faktiskt knappt några bilder alls på mig själv. Men min fotografbrorsa tog några konstnärliga porträtt. Jag har haft lugg i typ hela mitt liv fram till 2013, då började jag spara den som snelugg och nu är luggen ingen lugg längre, även om jag gärna lägger håret i ansiktet. Kanske gammal vana haha.
Här har vi ännu ett konstnärligt porträtt på mig i fönstret i min gamla lägenhet på Ringvägen i Stockholm. I den lägenheten bodde jag och mina två barn i fem år. I en etta på 43kvm hade vi både bra och dåliga stunder. Det var också där som min konstprojekt Angry Animals startade. Visst känner ni igen min handstil på visitkortet?
Konsten har alltid fått ta en stor del av flödet på Instagram. Speciellt gatukonst. På bilden till vänster ovan skriver jag på en vägg i Barcelona och till höger gör jag en så kallad paste up på en vägg i Stockholm.
Min konst har nästan uteslutande bestått av djur och text och just djur hittar jag en del av överallt i mitt liv. Fast inte å många levande. På bilden ovan till vänster har min brorsa varit i farten igen. På bilden till höger firade jag en kompis som fyllde 40, hundarna är andra kompisar som jobbade som bartenders under kvällen. Så fantastiskt fina.
Men det har faktiskt inte funnits så många riktiga djur i mitt liv. Men en gång 2017 provade jag att ha katt i en vecka. Jag har alltid trott att jag både var en katt- och hundmänniska men numera tror jag att jag bara är en hundmänniska. Kom tyvärr inte alls överens med Folke (katten på bilden), dessutom så visade det sig att båda barnen var allergiska. Läkaren avrådde STARKT från att ha katt. Undra om det är samma sak med hund?
Vi avslutar med några barnbilder. På bilden till vänster ser ni jag och min syrra. Tigerns till höger är min minsta när hon var typ 4 år. Återigen, djur!
Här är jag med mina banditer! Så små! Tycker att jag också ser liten ut hehe. Men inte lika liten som minstingen till höger! Hon är 9 i dag och går i trean. Trodde inte på någon som sa att småbarntiden går fort när mina barn var små. Men nu, herregud va fort det gick!
Jag stannar där nu och fortsätter en annan dag. Så himla kul att gå tillbaka i tiden, blir liksom en nostalgiresa för mig och en lärakänna runda för er 🙂