I helgen kom min morbror och hans man på besök från Malmö så vi packade väskan för en övernattning hos mamma på landet. Hade ingen aning om att släktträffen också var en babyshower. Fattade noll när de skrek överraskning, tände tomtebloss och visade ett bord fyllt med tårta och presenter.

Undrade vem som fyllde år och kom bara på Lily men eftersom vi bjudit in till kalas bara två veckor senare så gick det inte ihop. Sen såg jag bebisnamnet vi har diskuterat som girlang i taket och då fattade jag! Så himla, himla fint och så otroligt oväntat.

Gillar egentligen inte jippon från USA och hade inte blivit ledsen om jag inte gått någon babyshower men den är var fantastisk. Inga blöjtårtor eller lekar, bara fina samtal, ätbar tårta och omtanke.

Blev så trött att jag gick och sov en stund på kökssoffan haha. Undra om jag kommer vara så här trött när bebisen kommit? Nu kan jag ju inte hålla mig vaken, måste sova mitt på dagen. Men med bebis kanske det är en annan form av trötthet? Minns inte riktigt hur det var. Båda barnen var mycket vakna på nätterna som bebisar så jag minns tröttheten men jag var däremot inte lika trött som gravid.

Om ungefär två månader vet jag. Då har alla löv ramlat av träden och den första snön kanske hittat till Stockholm. Svindlande.

Men än så länge går det att plocka päron från mammas päronträd. De godaste päronen jag ätit!